Hemmasittarprogram – HSP
Målgrupp: Barn och ungdomar som har en långvarig social isolering och skolfrånvaro ofta i kombination med psykosociala svårigheter, till exempel koncentrationssvårigheter, depressioner, ångest, tvångstankar-/handlingar. Ungdomarna kan även ha neuropsykiatriska diagnoser. Insatsen riktar sig även till den unges familj.
Programmet: Sedan 2008 har Magelungen arbetat med behandlingsmetoder för skolfrånvarande barn och ungdomar. Arbetet har mynnat ut i ett manualbaserat behandlingsprogram (HSP) vars syfte är att få skolfrånvarande barn och ungdomar tillbaka till en fungerande skolgång. Hemmasittarprogrammet riktar sig till barn/ungdom, familj och samarbetar med elevens skola.
Insatsen: HSP är ett manualbaserat behandlingsprogram. Vi arbetar multimodalt, intensivt och på hemmaplan eller över nätet (digitalt) med kognitiv beteendeterapi (KBT) och utvecklingspsykologi som grund. Insatsen utförs fysiskt eller digitalt. Mötet med den unge och dennes familj bygger på grundläggande beteendeterapeutiska metoder såsom alliansbyggande, KASAM och systemteoretiska metoder.
Programmets faser: 1 Kartläggning 2 Behandling 3 Vidmakthållande
Röster från våra ungdomar/familjer:
Liam var hemmasittare i fyra år – i höst börjar han gymnasiet – Läs hela artikeln här
Liam Pokorny har inte varit på skolavslutning på sju år. Efter nära fyra år som hemmasittare gick han i somras ut grundskolan med betyg i alla ämnen. – Jag trodde aldrig den här dagen skulle komma, jag trodde inte att jag kunde klara att gå ut nian, säger Liam Pokorny, 16 år.
Du som genomgått HSP – Hemmasittarprogrammet via Magelungens försorg mellan 2012–2018.
Vid Lunds universitet pågår ett projekt, Hemmasittarprogrammet Magelungen – skillnader över tid för familjemedlemmar och professionella, som syftar till att undersöka hur det går för personer genomgått HSP. Inom ramen för detta projekt kommer forskare att analysera de frågeformulär som du besvarat i samband med insatsen. Vi kommer att undersöka målgruppens problematik, om HSP har förväntad effekt och vilka familjemedlemmar som får förändrad situation. Lagstiftning om personuppgifter gäller vilket innebär att man har rätt att veta vad som är registrerat, men dina svar är avidentifierade så vi vet inte vad just du svarat eller om du ingår i studien. Resultaten kommer att offentliggöras och presenteras på gruppnivå, utan möjlighet att identifiera enskilda individer, i vetenskapliga publikationer. Om man har frågor, vänligen kontakta någon av:
Martin Bergström, Projektledare, Docent, Socialhögskolan, Lunds Universitet
Johan Strömbeck, Forskning- och utvärderingsansvarig, Magelungen Utveckling AB
